| Arkiverat |
Tror nog jag får börja kalla detta sorge-då-och-då... Blir oftast så att jag skriver när smärtan river mig som mest. Tilda och Adrian börjar också bli så stora nu, och jag vill inte alltid berätta om dom. Så, ni som läser jag har ett bra fungerande liv också, men även den här sidan som gör så ont i mig, runt mig, inom mig!
Smärtan, sorgen efter Matias dominerar inte mitt lev längre....men det finns alltid, alltid där, saknaden efter Matias, våndan och det så sjuka som jag har tvingats göra. Jag saknar min förstfödda i allt, precis allt jag gör. Men det finns inga alternativ - supa ihjäl sig, nej, ta livet av sig, nej - finns bara en väg och det är framåt, framåt, framåt. För barnens skull och för min egen skull.
Ingenting kan förändra det som skett - Matias är lika död iallafall...
Börjar komma till slutet av klädkammar-projektet. Det har verkligen tagit hårt på krafterna att rensa, röja... Alla Matias saker som kom fram. Faaaaan, nu tjuter jag. Lyssnar på "Bobban"(Bob Marley), även musiken har vi gemensam.
Nu finns...bara minnen kvar och det jag kan förmedla, prata om Matias..
Givetvis slängde jag inte sånt som jag vill spara. En del klädesplagg, hans taekwondodräkt o bälten, brottarkortlek, skrin, dvd, cd skivor så många. Det har gjort så ont i mig och det gör ont i mig att tvingas. Fattar inte att jag tvingas till att sitta med mitt barns saker och bestämma vad jag ska göra med det.. Han skulle ju haft det! Som boken "Mina första år", kärleksbrev som jag hittat som jag inte vet vad jag ska göra med..Har bestämt mig för att fortsätta spara saker som jag inte vet vad jag ska göra med.
Nej, usch idag är en riktigt låg ledsen dag.
Jag orkar inte med det här snart! Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan, varför dog han ifrån oss för?????
Känns som om barnen just nu är mer vilda än tama *s*
Tilda ville absolut laga mat idag, pannkakor. Med lite assistans från mig så gick det kanonbra. Kan inte förstå att barnen är så stora redan! 8 och 11 år..Jajaja, tiden rusar iväg.
Själv håller jag på med "operation stor-städning-rensning" i klädkammaren. Jisses vad man samlar på sig saker! Det som är så fruktansvärt jobbigt är saker efter Matias som kommer fram. Måste pausa emellanåt. Har heller ingen brådska utan det får ta den tid det tar.
Fick fram alla Matias uppsats böcker, med rosett kring, tanken var ju att han skulle ha det så smånigom - nu blir det aldrig, aldrig så. Fortsätter dock mitt sparande av vissa saker.
Barnen har fått hans böcker, som jag också sparat! Ja, det han läste som ung kille, Bert böcker och tro det elller ej så har jag även sparat Bert´s serietidningar - det är till mycket glädje för barnen, dom små. Men tanken var inte att det skulle bli såhär....
Kan inte förstå, 5 år, utan dig älskad Matias.
Hur har det gått till?
Trodde inte jag skulle överleva en enda dag utan dig, men nu har det gått 5 år och livet har tagit mig vidare.
Har beställt blommor till dig, fem rosor i färgerna blått, gult, vitt och en röd. Symboliserar våra länder, Sverige och Finland, sen den röda för all kärlek som vi har till dig.
Jag saknar dig, jag saknar dig och ändå lite mer. Se LeMarc smyger sig in i min text.
Visst var du med då jag lyckades få biljett till LeMarc konserten i Norrköping, tänk jag ska se och höra honom live....Längtar.
Min längtan till dig kan jag inte sätta ord på, jag lever med den varje dag. Varje dag längtar jag efter dig, hjärtat stjärnan solen.
Ska inte göra nånting idag, bara vara. Ska till dig senare inget mer. Har sagt ifrån i år om att göra nåt, vill inte, kan inte, orkar inte.
Visst förstår du att jag vill vara ensam med mina tankar?
Ensam med dig, åhh Matias nu gråter jag snart, igen och igen och igen. Tänk att det kan finnas så mycket gråt inom mig, förstår inte.
Mina armar och händer är så tomma, så tomma..
Pratade med din pappa igår och i helgen, han har det svårt också Matias, mycket svårt. Kände hur det knöt ihop sig i hela mig, hur det började hugga i hjärtat på mig, hur ont det gjorde i mig då jag hörde hans röst och vi delade lite tankar. Han låter så uppgiven och trött han också.
Snälla älskade, Hjärtat, stjärnan solen, Erik Jesper Matias Eklund (så skönt att få skriva ditt namn!) hjälp mig igenom den här dagen, var med mig som du alltsom oftast är.
*Står på tå, kram, puss på halsen, orden "jag älskar dig, var rädd om dig..."*
Mamma
Sitter med Malla "instängd" på mitt rum, Tilda har tjejmiddag. Hör hur det fnittras, och pratas. Härligt! Tilda fyllde förra fredagen, men vi sköt upp firandet med kompisar till idag. Bästisen var utomlands förra helgen. Då firade vi vuxna henne härhemma.
Har stått i köket idag, fixat och trixat. Rosa duk, servetter, ljus och serpentiner, dukningen har vi fixat med Tilda och jag. Adrian har fått vara ute med kompisar för att inte störa, hehe. Ska strax ropa in honom, så han och jag kan äta, innan tårtan ska fram. Film ska dom se på också, tjejerna. Känner hur vårt hem fylls med skratt och glädje och jag tycker det är så roligt själv, att få göra sånt här för barnen.
Gick en promenad med Malla, som är lite lätt förvirrad av att vi flyttade hennes biabädd in i mitt rum.
Har varit genomförkyld sen i onsdags, med feber och en hemsk hosta, det har släppt lite nu som tur är. Det är väl influensatider nu när skolorna har börjat igen.