Läkarbesök med Tilda i tisdags. Lederna, kroppen... värker så mycket. Fick en jourtid genast då jag ringde i måndags. Läkaren mycket bra och lyhörd. Cortison tabletter nu i en vecka, 4 tabletter varje morgon, telefon tid nästa vecka för att bestämma om eventuell nedtrappning. *är så trött igen* Men, jag orkar! Trots allt, hur vet jag inte men det går.

Tilda tar nu 6 tabletter varje morgon...... Hon säger inte så mycket om värken mer, och det är ju ett bra tecken, jag får fråga istället. När Tilda säger att hon har ont så har hon rejält ont, och jag behöver inte fråga. Likaså märks det ju på hennes humör.

Adrian, Adrian, Sveriges nya brevbärare kommer nog han bli, för det är det han gillar bäst just nu. Leka post! Han har fixat en kartong som brevlåda, och tom ett eget kontor har han, i sitt rum... Frimärken, brev osv, grejjas det med och ja, jag har köpt det "lilla postkontoret till honom" i julklapp.. får väl hoppas att han inte läser här *s*. Duktig med läsningen är han redan.

Jag då? Trött, slut, och trött.

Tjejerna, bara bra. Malla har hämtat sig efter "badattacken", Vimsas tur att bli badad och borstad, samt kloklippning.. Hmm, undrar vad grannarna tror när dom emellanåt hör mina tjejer skrika rakt ut. *s*

Barnen inte hemma inatt. Kommer hem imorgon. Idag är det Adrians tur att göra entre´på sitt första disco!! Gissa om vi har snackat kläder, frisyrer, halsband osv - en väldigt modeveten liten man jag har! Minns Matias första disco, Tildas första disco och nu är det lill"skruttens" tur då.. Tiden går så fort, fort när man har barn.

Tror iallfall han blir urtjusig i lite stuprörsjeans, flammig skjorta, halsband o gele! *s* Tilda ska gå efter Adrian, och jag vet att hon kommer att bli så otroligt vacker! Hon är så otroligt vacker min lilla Tilda, med sitt ljusa långa hår, blåa ögon och hon är så späd och liten - men ett hejdundrande humör har hon!

Var hos ögonläkaren förra veckan, Tilda har ju haft ont i sina ögon och man misstänkte då regnbågshinneinflammation som efter vad jag har förstått, drabbar reumatiker i första hand. Hon har varit ljuskänslig och haft värk i båda ögonen. Synen perfekt!! Men hon fick cortison droppar att ha i ögonen fem dagar. Det sved när man gav henne, men h on är tålig min tjeja! V'rken kommer mer och mer nu i lederna, verkar som om hon kommer in i ett tungt, jobbigt skov igen, det är ryggen och benen. Ska ringa doktor Per imorgon.

Igår var det familjekväll på frita och jag säger bara det - jag har såååå svårt att hålla tårarna borta vid såna tillfällen. Ser mina fantastiska barn sjunga, och "showa" är så stolt över dom och saknaden efter Matias blir stor, mycket större än vanligt... Men glädjen övervinner sorgen vid dessa tillfällen, på nåt sätt. Glädjen över mina barn, Matias, Tilda och Adrian.

Nehej, ni förrgår badade jag sur Malla, Vimsa gömde sig.*s* Malla fäller som ett skrutt, så badade ur mycket av det som satt löst samt borstade ur underullen rejält. Låg som en ny matta här redan igår, en vit heltäckninsmatta som liksom hängde med, så man fick tofflor på köpet! *S* Dammsög kök o vardagsrum lite snabbt, dags för hallen och sovrummen!

Min mamma ligger på sjukhus med blödande magsår och eventuellt nåt mer. Hon blev inlagd i måndags. Imorgon när barnen kommit hem ska vi åka dit och fika tillsammans. Ha en trevlig helg!

Korta ögonblick, orkar jag - försöker göra som alla säger. Leva ut sorgen, gråta, våndas för att därefter låta det bli stilla igen.. Så stilla. Korta ögonblick, försöker jag, kämpar jag för att - bara andas. Andas, ett andetag i taget, djupa långa andetag, vara i det som jag inte vill vara i leva i det som jag inte vill leva i. Återigen, korta andetag, stunder, då jag försöker och försöker bara ta en timme i taget. Jag är så trött av saknad, så otroligt trött. Orkar inte gråta mer. Tar ett andetag till. Korta ögonblick, då verkligheten blir för makaber att ens försöka nåt annat, än och andas. Matias är död. Andas återigen, sakta, försöker fånga... det som jag inte längre kan nå. Matias.

I Allhelgonna-aftons timma
Vi våra älskade, saknade minnas.

Tusentals ljus har tänts
Många vackra tankar sänts.

Längtan, frågor om varför?
Var finns meningen i att barn dör?

Tårarna på kinden rinner,
Medan ljusen vackert brinner.

En minnesdag som denna,
Extra svår vi sorgen känna.

Även en tacksamhet så stor,
att just Du fick bli vår son och storebror.

Det är så kallt och tomt.
Sorgen, saknaden gör ont.

Kommer tiden att läka såren?
Blir det lättare med åren?

På frågorna finns inga svar,
ärren kommer alltid finnas kvar.

Fattades det en ängel i Guds änglaskara?
Var det därför du fick till himlen fara?

Jag blicken mot himlen vänder,
Tankar till dig min lille ängel sänder.

Mamma Agneta 001105 skriver tilll lille Lucas min yngste son!

Jag Tuija, har bytt ut ordet lillebror mot storebror, Taack ur djupet av mitt hjärta till dig Agneta som gav mig lov att få visa din fina, vackra dikt här, här på Matias sida. Tack.