Tankarna mal och mal ikväll/natt.

Har problem med att få ihop allt till vår resa, men hoppas vid Gud att det ordnar sig! Kostade 2100 kronor med Vimsa, som jag ju tvingades låta somna in.

Barnens pappa, vi skaffade hundarna ihop, han struntar i det! Sa som det var att jag har varit tvungen att ta av våra resepengar. ÅNGEST, hur ska jag kunna fixa allt. Jajaja, det ordnar sig väl, ja det gör det..

Sitter med tobak och hylsor men ingen "rullator" hahaha. Så jag sätter mig ner med ett litet svärd som Adrian har till en av sina Turtlesgubbar, proppar i och det tar mig ca en halvtimme innan jag får EN cigg färdig! Jag är inte klok, men, men dt nderlättar en hel del.

Har gråtit som ett barn idag, skrattat utan dess like, lagat mat, varit sträng och sen stoppar jag tobak med svärdet! :-)

Livet funkar ju trots allt, inte bara äta, skita och sova längre utan det innehåller så mycket mer. Saknar Matias i all jag gör säger och är och tror mig veta att han finns med mmig nu. Kan se honom skaka på huvudet, sucka, o säga "det där är sååå typiskt min mamma i livet efter, men hon funkar, men alltså kolla..e hon helt bäng eller? Sitta o peta i tobak sådär?" Sen vrålar dom i kapp i himlen av skratt och...ja, okey då det kan jag väl bjuda på!

Svammel, svammel, svammel...

Betalade det sista på Vimsa i måndags och vägde Malla igen då, för en vecka sen vägde hon 29,5 i måndags 29,4 så hon minskar inte vikt alltför drastiskt iallafall, men sörjer gör hon nåt så fruktansvärt, jobbigt att se. Promenerar mycket, klappar, pussar o grejjar, men hon behöver väl tid hon också. Grannen och jag promenixade tillsammans med hennes hundar igår, tänkte att det kanske skulle peppa Malla lite, men jag vet inte - hon höll sig mest på avstånd :-) Hon är ras-rasist, hehehe. Om en vecka ungefär får jag hämta urnan med Vimsas stoft i....

Är så arg och besvken, jajaja, besviken o besviken jag borde ju veta bättre.. men.. Mitt ex, fan i helvetes skit vad jag tycker att han är rutten nu och har varit länge men inget jag pratat eller sagt nåt om här på min hemsida, men nu måste jag bara få ösa en sväng! Tycker det är skit, skit, skit!

Vi har alltså ingen knappt några pengar kvar till resan! Har fått lite fondmedel och av dom har jag varit tvungen att nalla 2100 kronor Men shit the same, han bryr sig inte han asgarvar åt mig i telefon när jag försöker prata med honom (jaaaaaaa, vet att det är lönlöst...) han slänger på luren, imorgon ska barnen till honom. Och han kan leka "McDonalds pappa" och för barnens skull accepterar jag det, vet att dagen kommer då barnen säger bom stopp.

Tilda är skitförbannad, ledsen, besviken, sårad - för att han idioten inte betalade försäkringarna för hundarna han kunde väl ha talat om det för mig och fört över det på mig men icke! Faaaan, sorry, är så ledsen just nu och det känns jobbigt att behöva utsätta barnen för honom.

Hans hånskratt förut, usch ryser bara jag tänker på det.. Oh han är arg på mig...Que?...

skriver inte mer.. men vi måste komma iväg på resan barnen och jag. Deras pass kostar 400 kronor, mitt pass kostar 815 kronor plus resa till Stockholm.. är en äkta finne. Ringde till länstyrelsen, för o kolla om dubbelt medborgarskap, det kostar 475 kronot, så vad göra???

Haft besök hela dagen idag, och det var så härligt! Fikat, skrattat, "tjafsat" :-) skojat. Mår bra, mycket bra just nu.

Har varit uppe hos Matias - har ju inte varit där sen strax efter nyår tror jag, inte pallat, orkat, kunnat. Men nu var jag där tillsammans med Jotta, Dannes mamma. Vi tog med oss kaffe, tände ljus, plockade lite, fixade. Jotta tände rökelse - det var en härlig känsla att vara hos Matias tillsammans med henne. Vi babblade och babblade om våra söner, satt tysta oxå :-). TRor vi tillbringade 1-2 timmar där. Fick lite ideer om hur man kan fixa så det blir extra, extra fint hos Matias. Som Jotta sa: "Det är Matias sista hem.." Jag kände hur det vände sig i hela mig, men.....så är det ju, hans viloplats, hans "hem"...

När vi kom hem därifrån hade hennes fina, fina döttrar städat här! Tänk, kändes sååå lyxligt att komma hem och se att det var gjort, utan att jag rörde ett finger, bortskämd blev jag rejält.

R kom när dom var här, så han fick skjuts till Norrköping, han kom upp en stund sen, och vi kikade på film på fyran, "enime of the state". Länge sen jag kände mig så avkopplad och harmonisk, och det är skönt, mycket skönt.

Malla har det fortsatt jobbigt, mycket jobbigt. I lördags morse väckte hon oss klockan 7 på morgon av att hon ylade och pep, grät..Hon har aldrig varit ensamhund, och hon behöver väl tid på sig nu. Hon äter ännu inte bra, mao inte mycket alls.. Petar i henne en korvbit, lite kött, ostbit, det är väl ungefär vad hon får i sig. Imorgon ska jag ner till veterinären och betala det sista på Vimsa, Malla var med i måndags och då vägde jag henne, hon vägde då 29,5, ska väga henne imorgon igen tänkte jag, samt se om jag kan få byta några aord med "min" veterinär.

Så min helg har varit bra, och jag mår såå bra inom mig just nu och det ska jag fortsätta göra, tills nästa svacka kommer och "tarmig" för är det ju. Berg och dalbana.

Malla, saknar, liksom vi. Hon går omkring och småpiper, tittar, letar, söker - Vimsa. Nu har det ju snart gått en vecka utan Vimsa, och Malla väntar bara på att hon ska komma hem.

Malla har väntat tillsammans med Vimsa på Matias, Malla har väntat när Vimsa varit på "sjukhus" men en vecka i rad..näe, det går hon inte med på.. Inte jag heller.

Promenerat i det vackra vårvädret, underbart, städat lite, tvättat och återigen promenerat. Uppe vid "vår" affär och köpte bla glass till Malla .-) igår åt hon men idag, nix. Hade henne lös hela vägen hem och hon funkar så fint och bra. Hon är rejält vilse i pannkakan och just nu är hon bara.

Tilda har mer ont än "vanligt" i sina leder, Adrian är hej hopp och låt det tjoas :-) Härliga barn jag har, alla tre och de fyrbenta oxå.

Spelat barngeni med Tilda och kompis, måste säga att en del frågor är svåra! Dock vann jag, hehehe. Tildas kompis ätit med oss ikväll, K hon är så urmysig och härlig tjej. Hon känner sig som hemma här, många, många gånger har hon missat att ringa/knacka på dörren. Hon kliver in och jag hör hur hon säger "Oj då!" Varpå hon stänger dörren och ringer på, hehehe.

Tack gode Gud för barnen och för mina hundar.

Mig själv, saknar Matias, saknar Vimsa - saknar tammefan hela mitt jävla liv! Det som en gång i tiden var bra, plockade russinen ur kakan, bara för att upptäcka att vi levt i en lögn så länge.

Idag väljer jag mina vänner med omsorg, vill tro alla om gott, men sviken blir man, men det värsta har skett - Matias är död.

Känns som om jag har hård, hård elefanthud på mig just nu, rustad så in i bomben - för jag har en föraning, ja vetskap om att jag återigen blir sviken, nu på ett annat sätt, men sveket finns där.

J här idag, jag gjorde köttbullar kokade spagetti medan J hjälpte Tilda med matteläxan, så tacksam för det, så tacksam för de vänner som orkar och vill. Och framförallt är ärliga och sanna i det som sägs och görs. Jag behöver ärlighet, tillit, mycket, mycket, kanske mer än vad andra gör.

Ja, Carina du undrar lite kring hur Malla får ihop sin tillvaro. Just nu är hon rejält vilse i pannkakan. Äter inte, dricker vatten enbart, jo lite åt hon men inte var det mycket inte. Kikar på mig när vi ska gå ut, med det där ansiktet som bara är ett enda stort VA? Vimsa då? Jag som ropar som jag brukar "Issa, Alla, kom" och det är en av dom som kommer. Idag känns det relativt okey om jag säger så, Tilda har det jobbigt som attan, mycket svek har hon varit med om och att mista Vimsa var ett så stort svek från hennes fars sida så det liknar ingenting.

Själv har jag gjort nada i helgen. Knallat med en hund, vilket känns så konstigt, så konstigt dom ska ju vara två!i 8 års tid, om jag inte minns h elt fel nu, så har det varit Vimsa och Malla. Radarparet :-)

Ny vecka som börjar och jag hoppas på att solen fortsätter skina både nu och då. Närmare resan är vi också! tänk om 3 månader ungefär åker vi..Och jag som inte fixat passen ännu. Blä för mig.