Livet är knäppt, helknäppt. Tom min almanacka är tokig. Där är det röd dag idag, lovar! Upptäckte det igår, och förstod inte vad det skulle vara för röd dag idag....?! :-) Ringde Gittan, och nej det är ingen röd dag idag, helgdag, men i min almanacka är det det! :-)) Vilket feltryck säger jag bara. Törs väl inte lita på den mer.

Idag har varit en sån där dag då jag inte har velat, orkat, mäktat. Bara suttit och glott i tomma intet, gråtit och förstår ingenting. Dessa berg och dalbanor, jag säger bara det, det är ett h***lete att mista sitt barn! Det fungerar inte alls. Hur ska det kunna fungera? Hela situationen är ju så horribel, så horribel.
Jag är trött - och imorgon ska lille Herr Adrian dansa igen :-)))). Det ni! :-)

Torsdag 27/3

Småstjärnorna har vi kikat på idag, på frita! Tilda och tre kompisar till henne var Emma och mimade så bra! Wow vad duktiga dem var. Tilda bara så söt, så ljuvligt underbart härlig, glitter i håret, lite uppsatt, pannband ja sånt där som är så modernt nu, virkat är det väl..Tuffa jeans och blus. Helt outstanding om man nu får säga så :-)) Dem kom trea och Tilda så glad och nöjd.

Såg på henne vartefter kvällen gick att hon hade värk, mycket värk. Hon fick sitta i rullstolen när vi gick hem, för hon klarade inte mer. Har varit en intensiv dag för henne.

Oftast när Tilda kommer hem från frita vid 15.30 så orkar hon inget mer..Kompisar ringer på och vill leka, men hon orkar helt enkelt inte. Värken är jobbig, det är stelt och jobbigt för henne. Hon vill oftast bara vila, mm framför teven ochbara vara ifred så att kroppen kommer i balans igen. Hon är inte på frita så länge varje dag.

Adrian :-)))) När vi gick till skolan tillsammans allihopa så helt plötsligt så skrek han bara rakt ut med gäll lite trallande röst: "JAG MÅSTE SJUNGA LITE!" :-)) Ja, ni den herrn.......:-) Jag blev så paff och full i skratt när han helt sonika bara "sjöng så".

Onsdag 26/3

Adrians dans......................:-) Ett kapitel för sig tror jag..Minns att Matias emellanåt sa, på skoj, när Adrian härjade som mest: "Men mamma, han måste ha Damp eller nåt!" :-)) Jag svarade alltid Matias med, "lika bra du är tyst för du var ännu vildare!" Sen skrattade vi tillsammans, Matias och jag!

Nå, åter till dansen..Han röjer....RÖJER med stora bokstäver. Dem andra små söta, rara barnen, flickorna försöker koncentrera sig på att göra det som ska göras, medan Adrian nu efter ja, sisådär 5-10 minuter bara inte kan hålla sig! Han springer och springer i den stora lokalen, han drar ner dem blå mattorna, han hänger kring balettstången upp och ned, han ja, han styr helt enkelt med sitt! Han får ju även igång dem små söta flickorna också...Dem fnissar och en del hänger med den lilla elrobotten, Adrian.:-)

Igår fick han inte vara kvar och det förstår jag, för det funkade inte! Han är såå lycklig och glad över sin dans och har hittills "skött sig", dvs lyssnat och följt med i det som görs, men nu..Vette sjutton vad som har flygit i honom. Provar väl *suuuuckar o ler lite* nästa tisdag igen, men är det en lika bedrövlig Adrian då, ja då får han helt enkelt sluta! Han förstör ju för dem andra i det tillståndet som han befinner sig i efter ett tag :-)).

Söndag 23/3

Jag har skrattat idag.. Skrattade så där högt och riktigt ända nerifrån magen. Tystnade då jag inte kände igen känslan av skratt först.

Adrian tittade lyckligt på mig och skrattade högt han också. Vi fortsatte skratta. Kommentaren som gjorde att jag skrattade såå högt var Adrians kommentar...
Jag snurrade honom i gungan, sa till honom efter ett tag att "nu kan du nog inte snurra mer för du blir så yr och kan kräkas"
Adrian svarade mig snabbt: "Jag kan kräkas imorgon!" :-))

Konstigt att skratta lite igen, mycket, mycket märklig, kluven känsla.

Matias saknar dig så.

Lördag 22/3

Mmmm, "resten av alla dagar kvar". Jag mår inte alls bra. Icke. Orkar inte så mycket, gör det som måste göras inte mer. Har iallfall tagit ett beslut om Matias rum. Det kommer att få stå kvar som det till augusti, då Tilda börjar skolan på riktigt. Då ska jag ändra. Just nu kan jag inte, jag klarar det helt enkelt inte. Länge sen jag skrev nåt här ser jag, men jag har tappat orden totalt. Mina dagar just nu går ut på att andas, sakta.

Vad gäller Vimsa så, ja hon är mycket bättre nu och vad det var för fel har vi icke en aning om. Tom veterinärerna står som frågetecken, nå hon är bättre iallafall.Det är huvudsaken. Vet inte om det var den oron som på nåt sätt fick mig att tippa över än mer. Livet är tungt. Livet är jobbigt.

Blev så glad över att se en hälsning till Matias i min gästbok från Björn, ja han är så oändligt saknad min son. Måste tro att vi ses igen och att där Matias nu är har han det bra. Fast jag vill bara att han kommer hem.

Gråter mycket igen, har fastnat i nån slags apati då jag inget förmår. Jag lever ett icke liv just nu, ett liv som just nu domineras av saknaden efter Matias. Det blir inte lättare ju mer tiden går, tiden läker inte, tiden gör bara ont. För varje dag som går så växer saknaden, smärtan och längtan efter min förstfödde.

Ingen upplyftande dagbok det här att läsa, men kanske det kan hjälpa nån, mig hjälper det iallafall att få skriva ner lite tankar ibland. Solen skiner och jag tycker inte om den! Jag som i vanliga fall brukar "blomma" upp när våren och sommaren kommer, men inte nu. Vill inte se solen :-).

Mår så otroligt dåligt och funderar på om det här verkligen är "normalt", ja situationen är INTE normal, men mitt mående, att jag har rasat tio pinnsteg ner och har liksom ingen kraft att ta mig upp.
Jag gör så gott jag kan och det är inte mycket. Tack och lov att barnen har dagis och frita, annars vette sjutton.

4 maj närmare sig med stormsteg.......Matias 20-årsdag och han är inte här. Grunnar en del på hur jag ska få den dagen att gå, hur jag ska mäkta. Funderar på att "fly" fältet helt. Gå till Matias grav och sen åka till en väninna och bara vara, andas, pilla på hundar, gråta, promenera, jag vet inte.

Är förvirrad och så in i bomben trött på allt just nu.

Besviken på Finlands arme´. Dem lovade bekosta min sjukhusvistelse, betala halva telefonräkningen blev ju många, många samtal till förläggning och polis, dem skulle även betala min brors resa när han gjorde det tunga och hämtade hem min Matias - i kista. Nu nobbar dem till allt. Det är kalla handen helt. Och vad gör jag då? Inget. Krafterna är slut.

"Ju mer jag lär känna människan desto mer älskar jag min hund"

Trevlig helg önskar jag er alla och tack för att ni följer mig här i dagboken.

Onsdag 12/3

Äntligen är den här dagen över, äntligen - nu är det "bara" resten av alla dagar kvar...........
Är nere, rejält. Saknar och värker mest hela tiden. 6 månader idag, jag begriper inte, jag gör inte det! Har aldrig, aldrig mått så dåligt, varit så nere som jag är nu, aldrig. Mmmm, ska minnas trappan Lillevor. Tar mig framåt, jag andas iallafall.
Tack, snälla alla ni som har skrivit i gästboken, som har tänkt på oss här idag, det betyder mycket! Tack.

Underbara, underbara Matias vänner! Tack tjejer för att ni kom, att vi kunde prata lite, äta och fika, det betyder så mycket för mig. Speciellt idag då det var tyngre än tyngst. STORT TACK, ur hela mitt hjärta till er båda!

Kort om Vimsa..Hon är bättre, mycket bättre,liite vingligt men det går åt rätt håll. Idag kom provsvaren och det är INTE Elichias och INTE Borrelia.....Icke en aning om vad det var som hände. Ska ringa till veterinären imorgon och prata.

Tisdag 11/3

Först ett stort, stort grattis till Pappa som fyller år idag, hipp, hipp, hurra! Du är sååå viktig för mig och barnen! Älskar dig, men det vet du!

Mmm, det är "möcket nu" ;-), "men det ordnar sig med skridskor bara det blir is" så sa alltid Roger, en mycket god vän till mig. Det ordnar sig med skridskor....Han dog i somras.
Rogga saknar dig!

Jaaaa, får väl försöka dra på mig dem där skridskorna, men isen är ju borta,
Vimsa mycket, mycket bättre iallafalla! Sköööööööööööönt, hundarna är mina fyrbenta barn, så är det bara. Inväntar provsvaren på ja, ;) Elischias , ( feeeeeeeeeeeeestavaaaat jag veeeeeeeeeeeeeet )och borrelia. Men det går åt rätt håll!

Äntligen var det dans för Adrian idag, så lycklig! Han tycker att det är kul. Dem får lära sig en del engelska ord redan...???:-)) Ja, sk dansord och han hänger med bra och tycker att det är strålande kul, sen att han är ensam kille det besvärar honom inte ett dugg!

Tilda hos doktor Per idag och allt ser ut "som det ska utifrån hennes handikapp" Mmmmm, Tilda ska på läger i maj, via miniorerna och vi slipper skicka med henne magmedicinen och järnet då! Wow, så bra då är det enbart tabletterna, och det har jag i dosett till henne, så det fixar personalen - hoppas jag.........?

Jag då...? Mmmmm, inte så värst bra. Gör det som ska göras inte så mycket mer. Imorgon är det 6 månader sen Matias lämnade oss......I vanlig ordning, eller vad jag ska säga så sitter jag väntar in klockslaget..00.12......... Saknar honom så gränslöst, smärtsamt mycket så just nu orkar jag inte ens prata/skriva om det.

Matias du fattas oss i allt! Varför var du tvungen att gå? *Älskar dig in i evigeheten, saknar dig i oändlighet*
Mamma.

Söndag 9/3

En kortis bara. Fick hämta hem Vimsa idag. Hon kan gå och stå nu iallafall, men vingligt är det! Men det ser ut att gå åt rätt håll - såååå skööönt! Vet inte vad det är, veterinären var fortfarande frågetecken, så vi avvaktar ju Eliscias och Borrelia proverna.

Min lilla Nutta, Issa, hon blev så glad när jag kom och hämtade henne. Vinglade extra mycket då, för glädjen blev stor både hos henne och mig. Den som nog blev allra lyckligast när Vimsa klev innanför dörren här hemma, var nog Malla! Hon har varit nere, sen i fredags då Vimsa blev inlagd. Har inte ens ätit, det är ett riktigt radarpar jag har. Dem är så beroende av varann och dem passar såå bra tillsammans. Nå, Malla hon stod och hoppad på alla fyra, dunk, dunk, dunk rakt upp och ner :-) såg festligt ut. Skrattade gjorde hon och stod i lekställning. Vimsa vinglade förbi henne efter en snabb hälsning. :-)

Jag är slut, totalt slut. Har ett foto på Norton. Visst är han söt!

ff Lördag 8/3, Vimsa rapport

Hon är lite bättre nu, Vinglig och ostadig men hon har iallafall stått upp, kissat med hjälp av personal som har fått stötta henne. Hoppas, hoppas att det vänder ordentligt nu! Hon är iallafall bättre idag än igår, så. Jag hoppas och tror att det här går vägen, det måste det göra.

Vimsa kvar på sjukhuset veterinären har gjort en neurolgiska undersökningen och den visade inget - heller! Kan vara att det är Elischias, vet inte hur det stavas. Ja, ni vet den fästingburna sjukdomen som slår ut det mesta i hjärnan, behandlingsbar som tur är. Dem provsvaren kommer nästa vecka.
Mycket konstigt och mycket olustigt och jobbigt nu. Kanske hon får komma hem imorgon redan. Hoppas på det, får väl stötta upp henne rejält när hon ska ut. Hoppas, hoppas, hoppas hon snart är frisk igen och att vi kan få nåt besked om vad det är.

Lördag

Vimsa inlagd på sjukhus. Kan inte gå, inte stå, inte sitta inget. Bara ligger. Åkte till veterinären igår förmiddag, då kunde hon fortfarande gå och stå. När jag kom hem från utvecklingssamtal på skolan, så var hon sämre mycket sämre. Hon fick penicillinspruta, B-vitamin spruta och penicillin utskrivet.
Vad som har hänt, vet jag inte, veterinären trodde att det kunde vara Eliscihias (stavfel, ha överseende), borrelia eller hjärnhinneinflammation. Hon vinglade och det jag trodde var haltning bara spred sig, till hela Vimsa. Nå, vi fick åka hem och veterinären sa att hon får inte bli sämre, utan nu ska det vända.

Hon blev sämre. Åkte till djursjukhuset vid 18.30. Gråtande, grinande kom jag hem, för alla prover var bra och veterinären står som ett frågetecken.
Nej, hon kan inte ens stå. Inget. Dropp, för att få vätska, jag gav henne vatten i spruta hela dagen igår, men uttorkad var hon.
Under natten gör dem inget ja, observation då. Imorgon en större neurologisk undersökning och, tja jag vet inte. Jag fattar ingenting! Icke!

Kan för mitt liv inte begripa varför hon är så dålig, begriper det inte! Började ju lite igår med att hon haltade inget "konstig" till att nu överhuvudtaget inte ens kunna stå. Ögonen ser okey ut, lite dimmiga men, tja efter omständigheterna ok. Hjärnhinneinflammation uteslutet då alla prover var bra. Elischias och borrelia proven inte klara, så.. jag hoppas på att det är nåt av det.......Förstår inte! Viskade till Vimsa där hon låg hos veterinären "du får inte ´gå till Matias ännu, jag kan inte mista dig!" Är nere och varför? Varför? Det är frågan jag ställer mig om mitt liv nu, VARFÖR?

Får ringa till veterinären idag mellan 11.00 för att höra hur hon mår och vad som ska göras....

Och, nej, hon är inte "bara" en hund! Hon är vår familjemedlem, min fyrbenta bebis som jag brukar säga.

Fredag 7/3

Adrian hemma idag. Förkyld och hostig, ingen feber iallafall, skönt det! Tilda var på öronmottagningen i veckan, och som jag skrev/misstänkte så blir det återigen rör i öronen. Får en tid om ca 2 - 3 månader för det. Hon kan bada som vanligt och ja, hon har inget ont.

Vimsa...Hmmm, hon har antagligen smällt i benet när Malla och hon busar, för hon är inte okey. Började igår kväll och jag vaktar över henne som en hök nu. Hon haltar och går konstigt, kan inte riktigt förklara. Gav henne magnecyl nu på morgonen och avvaktar ett tag till. Det troliga är att det har gått lite hett till när dem har busat. Syns lång väg på henne att hon inte är riktigt okey. Ska ta tempen på henne och, ja, sen får vi se

Veckan har gått, igen. Har varit hos kuratorn och det är jobbigt, mycket jobbigt. Lade in lite bilder på tjejerna under Fotografier, veeet det är ett foto som inte fungerar, men det ska jag fixa till sen..Orkar inte riktigt nu. Vimsa är hon som är svart och vit.

Tisdag 4/3

Usch, lite smått irriterad på Adrians dans... Han har varit tre gånger, och han tycker att det är roligt. Sen var det uppehåll för sportlov, förra veckan ringde dem och då var ledaren sjuk. Okey, men idag, Peter åkte med Adrian bara för att mötas av ett gäng barn utanför, på väg hem, för det var inställt pga dansprov!
Grrrrrrrrrr, så irriterande, och så besviken Adrian! Tycker faktiskt att dem kunde ha ringt! Har betalat dyra pengar och nu är det tredje gången som det inte är nån dans! Det jag retar mig mest på är att dem inte ringde och meddelade!!!! Adrian han bara grät här när dem kom hem, han hade sett fram emot dansen och,ja hur förklarar man för en 3,5 åring??? Usch, vilket sätt!

Tildas öra rinne, var på vårdcentralen i fredags och det är ingen öroninflammation. Hon har inte ont utan det bara rinner. Har en tid till öronmottagningen sen tidigare den 6/3 så läkaren tyckte vi kunde avvakta. Idag har det varit rätt så okey med rinnandet. Värre igår. För övrigt är hon pigg och inte sjuk på nåt sätt. Konstigt med örat, men vi får väl svar den 6:te. Antagligen får hon rör inopererade igen. Det har hon haft tidigare så..

Matias hade också rör i öronen när han var liten. Minns när han skrek rakt ut för det "kom nåt ur örat" Ja, det var röret som kom :-). Saknar honom så jag vet inte vad snart.
Längtar vareiga dag och det här, det här är omänskligt att leva med känner jag.
Hur ska man kunna leva utan sitt barn?

Måndag 3/3

Ny vecka, igen.
Vad tycks om "röda med rosa blommor på?" :-) Pratar tapeter, med Tilda.... Hon ska ju få Matias rum, sen nån gång. Har planer på att tapetsera om därinne och ovanstående i tapetväg är vad Tilda önskar sig...:-) Hrrrm, får väl se vad det blir vartefter. Liiiite väl skrikigt med rött och rosa blandat på väggarna..:-)

Helgen har varit lugn, barnen har varit iväg, båda så nöjda när dem kom hem.